Koldioxidens kretslopp nÀr du bygger i trÀ

En av alla fantastiska egenskaper hos trÀ Àr att det lagrar koldioxid. Detta Àr en viktig faktor för att vi ska ha möjlighet att motverka vÀxthuseffekten. TrÀ Àr vÄrt enda förnybara byggmaterial och bearbetningen av trÀ krÀver smÄ mÀngder koldioxidutslÀpp. Genom att vÀlja trÀ som byggmaterial istÀllet för stÄl eller betong fÄr vi ett betydligt lÀgre koldioxidutslÀpp. HÀr förklarar vi koldioxidens kretslopp i trÀ som byggnadsmaterial.

SÄ hÀr funkar det

Fotosyntesen innebÀr att trÀd tar upp koldioxid frÄn luften genom sina blad och barr, ljusenergi frÄn solens strÄlar genom trÀdets klorofyll, och vatten frÄn sina rötter. Detta omvandlas sedan till kolhydrater och syre vilket bildar cellulosa. Cellulosan fortsÀtter att lagra kolhydraterna i trÀdets stam tills dess att trÀdet dör och förmultnar eller utsÀtts för en skogsbrand. I naturens kretslopp Àr det först dÄ som koldioxiden frigörs till atmosfÀren igen, för att pÄ nytt fÄngas upp av trÀden och omvandlas till nÀring som hjÀlper trÀden att vÀxa sig större.

NÀr trÀd avverkas och förÀdlas till olika trÀprodukter Àr kolet fortfarande bundet i materialet tills dess att trÀet förmultnar eller brÀnns, precis som i naturen. Samtidigt som den koldioxid som varit bunden i trÀet frigörs vid förbrÀnning utvinns ocksÄ energi. Eftersom att koldioxiden en gÄng tagits upp i atmosfÀren brukar denna energi kallas för koldioxidneutral, eftersom att ingen ytterligare koldioxid tillförs till atmosfÀren. Att förbrÀnna uttjÀnta trÀprodukter brukar dÀrför vara försvarbart ur miljösynpunkt.

TrÀ Àr det enda förnybara byggmaterialet

Byggmaterial som betong, stÄl, tegel och plast Àr alla material som utvinns frÄn icke förnybara kÀllor. Faktum Àr att trÀ Àr vÄrt enda byggmaterial som Àr förnybart. Att avverka och förÀdla trÀ krÀver relativt smÄ mÀngder energi. Tittar man pÄ de material som kommer frÄn Àndliga rÄvaror Àr det istÀllet enorma mÀngder energi som gÄr Ät för att utvinna och bearbeta materialet.

Dessutom Àr det oftast fossilt brÀnsle som anvÀnds i denna tillverkning. TvÄ processer som krÀver mycket stora mÀngder energi Àr tillverkningen av cement och stÄl. En skala över koldioxidutslÀppen vid tillverkning har tagits fram, och pÄ den skalan landar tillverkningen av betong och stÄl pÄ positiva siffror vilket kallas för ett positivt klimatavtryck.

PÄ samma skala hamnar trÀ pÄ ett negativt tal med ett negativ klimatavtryck. HÀr tar man med den mÀngd koldioxid som Àr lagrat i trÀet i berÀkningarna, och det utslÀpp som sker i samband med avverkning, transport och bearbetning Àr smÄ i förhÄllande till den mÀngd som finns lagrat. Informationen kommer frÄn svenskttra.se dÀr du kan lÀsa mer om trÀ som ett hÄllbart byggmaterial.

ÅteranvĂ€ndning, reparation och Ă„tervinning

TrÀ behöver aldrig lÀmnas till en deponi utan det finns alltid anvÀndningsomrÄden som hÄller materialet kvar i kretsloppet. NÀr du vÀljer vad du ska anvÀnda trÀ till bör du alltid vÀlja det med lÀngst anvÀndningstid. Det Àr till exempel inte fördelaktigt att avverka skog för att direkt anvÀnda till energiproduktion. Detta Àr dock bÀttre Àn att framstÀlla energi frÄn fossila brÀnsle.

Om du istÀllet nyttjar den avverkade skogen till virke som sedan gÄr att anvÀnda, ÄteranvÀnda, materialÄtervinna och till sist utvinna energi ur har du tagit tillvara pÄ trÀet pÄ ett mer fördelaktigt sÀtt. DÄ har du fÄtt ut mesta möjliga av trÀet med minimal klimatpÄverkan.

Man kan se de olika anvÀndningsomrÄdena för trÀ som en trappa som illustrerar i vilken ordning det ska anvÀndas för att vara sÄ klimatsmart som möjligt. LÀngst upp pÄ trappan stÄr det anvÀndningsomrÄde med lÀngst anvÀndningstid, sedan kommer det som gÄr att Ätervinna till andra produkter. PÄ tredje steget kommer materialÄtervinning som man till exempel kan göra olika skivmaterial av, och till sist skickas materialet till energiutvinning.

Produktionsfasen

NÀr trÀ förÀdlas bildas alltid vissa biprodukter som till exempel bark och spÄn som inte gÄr att anvÀnda för tillverkning av annan produkt. För ett sÄgverk blir detta en naturlig kÀlla till energi och anvÀnds som biobrÀnsle. Tittar man pÄ alla sÄgverk i Sverige Àr deras energianvÀndning i genomsnitt fördelad pÄ 80% biobrÀnsle frÄn deras egna biprodukter medan 20% av energiförbrukningen kommer frÄn elenergi.

TrÀ Àr en del av lösningen pÄ klimatfrÄgan

Att skogen tar upp koldioxid frÄn luften och omvandlar det till cellulosa Àr oerhört viktigt för att vi ska ha möjlighet att motverka vÀxthuseffekten. Denna förnybara rÄvara krÀver mycket mindre energi att framstÀlla, bearbeta och transportera vilket i sin tur ger lÀgre koldioxidutslÀpp jÀmfört med de byggmaterial som inte Àr förnybara. Genom att öka anvÀndningen av trÀ minskar man anvÀndningen av icke förnybara byggmaterial vilket Àr ett steg i rÀtt riktning för klimatet.